När vi hämtar vår tidning på morgonen brukar vi också hämta grannens tidning eftersom hon har svårt att gå. Idag när vi lämnade tidningen fick dottern en docka av grannen. Jag tror inte att hon hade köpt dockan nu, det var nog en docka som hennes barn eller barnbarn har lekt med tidigare. Så här ser dockan ut.
Också en närbild på dockans ansikte.
Tänker ni samma sak som jag gjorde när jag såg dockan när ni ser den här bilden? Mormor (min mamma alltså) gjorde i alla fall det, för när jag visade den nya dockan för henne frågade hon “är det en snuskdocka?”.
Det finns ju många andra saker man kan fokusera på – dockan har ögonfransar, dockan har fräknar, dockan har papiljotter i håret och så vidare.
Men jag har i alla fall lite svårt att låta bli att undvika att undra vilket ansiktsuttryck tillverkarna tänkte sig att dockans mun skulle förmedla? Är dockan ledsen och gråter? Är den glad och skrattar? Eller hungrig som en fågelunge?
Kära kusin!
Om du kan komma ihåg en konversation vi hade när jag var hem sist, det är ett rent nöje!!
Skitbra!
Kram
Kusin H
Låtsas att hon gäspar? 😉 Docka trött..
För övrigt en grymt underhållande blogg! Jag har skrattat åt många inlägg 😉 Lovely!
Jag har med sånna här dockor. Och det är dockor med olika humör. Denna är arg och räcker ut tungan. Jag har även en som skrattar, en som gråter. 🙂