Jag äter inte choklad särskilt ofta. Ibland brukar jag dock köpa en rulle mjölkchoklad som jag lägger i kylen. Choklad ska nämligen vara kall och hård, annars är den inte god.
När det ligger en rulle choklad i kylen kan jag ibland ta en bit någon kväll. Nästa kväll kanske jag tar två. Sen kan det gå någon vecka eller två innan jag tar en till.
Ofta slutar det med att man till slut kommer till kylen för att ta en liten bit choklad, också är hela rullen bara borta. Som att den har smält i kylen utan att lämna någon chokladgegga alls i dörrfacket.
Eller så kommer man in i vardagsrummet en kväll, en kväll som ikväll tex, också ligger det ett skrynkligt chokladrullespapper i soffan och skräpar utan någon som helst choklad i.
Jag: Har du ätit upp HELA chokladrullen? MIN chokladrulle!
Maken: (med ett förtretat tonfall som att han inte alls har gjort något fel) Jamen vadådå? Du äter ju inte från den.
Jag: Det gör jag ju visst det! Var den o-öppnad när du tog den kanske? Jag har säkert ätit fyra bitar från den. Du har ju jämt godis i skåpen, vad är det för fel på DITT EGET godis?
Maken: Den har legat där i kylen i EN HEL VECKA. Det var därför jag åt upp den.
Som att det skulle vara någon ursäkt för att man trycker i sig HELA någon annans chokladkaka.
Det är ju inte som att chokladen var på väg att bli gammal. Den skulle ha kunnat ligga där i 33 veckor till innan den blev för gammal!
